Den användbara hisspitchen

Som med många bra ord är det svårt att härleda ordet hisspitch, elevator pitch. Det sägs härstamma från såpass olika sammanhang som från redaktören på Vanity Fair till en företeelse i Hollywood där manusförfattare använde de 30 sekunder till två minuter som en hissresa tog att övertyga filmbolagens bossar att just deras manus var nästa stora kassasuccé. Däremot är de flesta överens om definitionen på ordet; en kort summering för att snabbt och enkelt beskriva en produkt, ett företag, en person, en organisation eller något annat och dess löfte till mottagaren. hisspitch (2)

Och ju fortare världen snurrar och ju mer digital den blir, desto större blir behovet av hisspitcher. På nätverksträffar och i säljsammanhang såklart. Men också i sociala medier och på webbplatser, där behovet av att förklara mycket med få ord är större än kanske någon annanstans. För vi slåss hela tiden om uppmärksamheten med något intressantare – en gullig katt, en stunds förströelse på kvällstidningarnas webbplatser eller en hemgjord högrevsburgare från vårens första grillning.

Vi jobbar mycket med att hjälpa varumärken att skapa eller vässa sina hisspitcher i en halvdags workshop. Att svara på frågorna:

  • Vilka är vi?
  • Vad gör vi?
  • Hur gör vi det?

Men vi märker också hur hisspitchen kan användas i en vidare bemärkelse, som ett sätt att kort beskriva något som egentligen är ganska komplicerat. Produkten, eventet eller individen. I den bästa av världar kommer vi ner till en mening utan att tappa alltför mycket värde eller information. Vad behöver ni hisspitchifiera?

I workshopledarens väska

Eftersom det mesta låter bättre på latin utom möjligtvis carpe diem så lyder ett av våra motton carpe congregatio, fånga mötet. Världens bästa workshop blir inte så mycket värd om man inte dokumenterar den. Och ett trettiominutersmöte kan bli banbrytande med rätt material. Därför är standardutrustningen i workshopledarens väska i stort sett densamma inför tvådagarsworkshopen som inför ett snabbt möte på stan.
i workshopledarens vaska

Post-its – oumbärligt. Främst för att kunna sortera och gruppera och flytta på tankar och idéer som överlappar varandra eller hänger ihop.

Tejp – nästan lika oumbärligt. För skrovliga väggar där post-itsen lossnar eller för större papper.

Stora, färgade papper – för att dokumentera de större slutsatserna och ha dem kvar i synfältet under mötets gång. För ett tvåpersonersmöte är de fantastiskt bra att anteckna och skissa upp idéer på.

Whiteboardpennor – otaliga är de konferensrum där pennorna för en tynande tillvaro i olika svaga nyanser av rött, grönt, blått och svart. Minst ett par uppsättningar i väskan då de också används för att skriva på post-its (om man skriver med vanliga pennor blir det lätt mikrostil som ingen som är äldre än 15 kan läsa på håll).

Telefonladdare – allt dokumenteras med mobilens kamera. För den som har varit med om att mobilen stals på vägen från workshopen så kommer också rådet att be ytterligare en deltagare ta bilder av slutsatserna.

Vanliga pennor – det är alltid någon som har glömt penna. Och papper.

Värktabletter och halstabletter – i en av sidofickorna ligger såväl värktabletter som halstabletter. Det är inte alldeles ovanligt att fyra timmars benhård koncentration i ett konferensrum med dålig ventilation mynnar ut i huvudvärk och lite skrovliga röster.

 

Varför ska jag bygga en lådbil?

Det finns få så (i hemlighet) utskällda tillställningar som företagets kickoff. Det som i arrangörens huvud skulle bli ett par roliga dygn med fokus på teambuilding och delaktighet kan ofta sluta i korslagda armar och ifrågasättande. Vad hände med det vi bestämde på förra kickoffen? Varför i hela världen ska jag bygga en lådbil? Varför blir Olle alltid så full?

Och den enkla anledningen – människor är olika. Vissa tycker att det är fantastiskt att klättra i berg, andra är höjdrädda. Vissa tar sig an ett legoprojekt med ett barns glädje, andra tycker att de lekte klart för 40 år sedan. Vissa festar gärna loss med sina arbetskamrater, andra är hellre hemma med familjen och en tredje är faktiskt nykterist. Ju större gruppen är, desto svårare är det att hitta något som passar alla.

lego

Bygga lego på kickoffen?

Så länge vi är olika så kommer arrangemanget kickoff inte att vara helt okomplicerat. Men här är tre enkla tips på vägen:

1. Jobba lustfyllt. Den ibland enda sammanhållande faktorn på en arbetsplats är just jobbet. Varumärket man arbetar för. Så var inte rädd för att jobba på kickoffen, så länge den hålls på arbetstid och så länge arbetssättet är roligt och lustfyllt. Det finns förstås en uppsjö av utmaningar i varje företag. Använd er kickoff, när alla ändå är samlade, till att gemensamt lösa någon av dem. Det kan vara nästa annonskampanj, processen för produktutveckling eller mötesstrukturen. Vi hör till exempel att många arbetsplatser har problem med tråkiga och ineffektiva möten. Ägna en halvdag på er kickoff till att genomföra workshops för att skapa bättre interna och externa möten. Eller lös någon av de andra hundra knutarna som ligger och gnager. Fråga gärna medarbetarna själva vad de skulle vilja arbeta med på en kickoff.

2. Skapa innehåll. Alla människor har förmågan att skapa innehåll. Att berätta historier, ta bilder och beskriva skeenden. Idag lägger de flesta varumärken mycket resurser på att skapa innehåll för olika kanaler. Använd en kickoffdag till att workshoppa fram ord och bild. Man kan intervjua varandra två och två efter en given mall (och med några fria frågor för lustens skull) och skapa medarbetarprofiler med en personlig touch. Man kan ta bilder som symboliserar varumärkets värden. Eller göra sin egen film. Samskapande kan åstadkomma förbluffande alster.

3.Utgå från det önskade resultatet. Hur vill ni att medarbetarna ska känna efter genomförd kickoff? Vilket problem vill ni lösa? Använd svaren på de frågorna som ett filter för varje del i planeringen. Och jobba gärna utifrån och in i den processen så att man inte bara utgår från vad man själv tror utan tar in input från organisationen.

Och glöm inte att det tar tid att planera en riktigt bra kickoff. Årets kanske viktigaste event blir annars lätt ytterligare en ibland ovälkommen punkt på någons to-dolista och behandlas lite styvmoderligt när man egentligen både lägga alla klutar till för att ta tillvara på den ovanliga situationen att man har de flesta på företaget samlade fysiskt på en plats. Om man lägger lika mycket resurser på att planera ett lustfyllt arbetssätt för att lösa problem som man lägger på lustiga aktiviteter så skulle mycket vara vunnet. För alla.

 

Pimpa ditt måndagsmöte

gammalt möte

Just nu pågår det många veckomöten runt om i landet och världen. Vi är många som är eniga om att veckomöten är ett viktigt forum av många olika anledningar. Men vi är nog lika många som har varit på veckomöten som inte riktigt har hållit måttet utan snarare blivit en enda lång monolog eller upprapning av information.

Nyckeln till bra veckomöten är samma som till alla möten: god planering, ett tydligt syfte, en bra agenda, högt tempo och en duktig mötesledare. Det där med att vara en bra mötesledare kräver övning och därför är det viktigt att inte samma person alltid håller mötena. Dela på uppgiften! Här kommer ytterligare några konkreta tips för bättre och roligare veckomöten. För handen på hjärtat, visst brukar det bli bättre när det är roligt?

Ögonen på målet

Gruppen, avdelningen eller i de fall hela företaget ryms på ett veckomöte har förstås (eller förhoppningsvis) tydliga mål för verksamheten. Att missa att prata om de målen, om så bara på 30 sekunder, är ett generalfel. I de fall målen är mätbara i siffror, välj ett par nyckeltal och prata om hur ni förhåller er till dem. I de fall man mäter på andra sätt och mindre frekvent, kanske genom medarbetar- eller kundundersökningar, så prata om hur ni upplevt närhet till målen under den gångna veckan. Supernöjda kunder? Eller lite halvmissnöjda kunder? Och vad gör vi åt det?

Hur gick det förra veckan?

Det är lätt att blicka framåt och bara prata om vad man ska göra nästa vecka, men lika viktigt är att följa upp hur det egentligen gick förra veckan. Om varje person bara rapporterar om sina allra viktigaste uppgifter för den kommande veckan så finns det utrymme att följa upp de topprioriterade från förra veckan. Det är också viktigt att chefen rapporterar på samma sätt så att det blir tydligt för gruppen hur hen prioriterar. Det öppnar även för diskussion om just prioriteringar.

Prata och fira framgångar

Det är lätt att man glömmer bort det man gjort som blev väldigt bra när man bara blickar framåt. Ha stående agendapunkter som (förra) veckans nöjdaste kund, veckans bästa samarbete eller veckans bästa avtal. Med andra ord, prata om era framgångar. Och glöm inte att fira dem.

Veckans hjälp

Alla behöver goda samarbeten. Låt en stående punkt på agendan vara att be om hjälp. Ibland kan man behöva be chefen att dra i lite trådar eller skapa synlighet i ledningsgruppen. Ibland sitter en kollega med ovärderliga kunskaper för att ens eget projekt ska lyckas. Ibland kan extern hjälp behövas. Genom att varje veckomöte gå laget runt och formulera sin utmaning och be om hjälp skapas en tillåtande kultur med högt i tak och goda samarbeten.

Den kreativa övningen

Välj på ett veckomöte i månaden en utmaning som någon i gruppen brottas med. Det kan vara små saker, som att namnge ett projekt, till stora saker som att lösa interna konflikter. Gör en snabb, kreativ övning där alla får föreslå en lösning på en postit-lapp. Problemägaren tar med sig lapparna och berättar nästa vecka hur hen valde att lösa problemet. Bra för gruppkänslan och rolighetsfaktorn samt för att få förståelse för varandras arbetsvardag.

Och om inte de här tipsen räcker, samla din grupp under en förmiddag och håll en veckomötesworkshop. Utvärdera vad som är bra och dåligt med ert nuvarande sätt och arbeta tillsammans fram ett tydligt syfte, vilken förberedelse som krävs, en bra agenda med hålltider och ramar och ta vara på gruppens inneboende kreativitet. Det händer väldigt mycket när man tillsammans bestämmer sig för att ha bättre möten.

De tre vanligaste misstagen vid kreativa möten

Nu ska vi ha idékläckarmöte. Eller brainstorming. Eller innovationsdagar. Visst låter det kul? Det är det ofta. När vi lyfter blicken från våra datorer och vår jobbvardag för att upptäcka nya vägar får vi både ny energi och skapar nya affärsmöjligheter. Men kreativa möten är något av det svåraste som finns, kanske mycket för att det finns en hel del förutfattade meningar om hur det ska gå till. Här listar vi de tre vanligaste misstagen vi brukar se vid kreativa möten:

1. Man tror att styrning hämmar kreativitet. Ofta tänker man att det bästa sättet att vara kreativ på är att starta med ett vitt papper och så släppa kreativitetsandarna fria. Eller att släppa in några människor i ett rum och vänta på att alla ska komma på snilleblixtar. Inget kunde vara mer fel. Att förbereda sig väl inför ett kreativt möte är ett säkert sätt att gynna kreativitet. Gör en omvärldsanalys, titta på vad andra har gjort, bli inspirerade och låt alla ta med sig ett varsitt gott exempel inom ämnet. Ha sedan strukturerade övningar där kreativiteten får spira inom ramar. Sortera, prioritera och våga välja. Fatta beslut direkt kring max tre spår man arbetar vidare med. Forskarna är rätt eniga på området – bakom all kreativitet ligger hårt arbete och inte minst kunskap.

2. Man tror att de som har roliga mössor är de mest kreativa. Det kan locka att bjuda in de mest utåtriktade och platstagande medarbetarna till ett kreativt möte. De som verkar ha koll på omvärlden såväl som ett rikt och kreativt privatliv och kanske en rolig mössa. Och visst, de är säkert kreativa. Men forskning visar att alla kan träna upp sin kreativitet och vi har sett många exempel där människor från oväntade delar av verksamheten har kommit med de mest briljanta idéerna. Så var vidsynt när du bjuder in till innovationsmöten och försök snarare hitta bred representation än att jaga antagen kreativitet.

3. Man glömmer den med behoven i sin jakt på lösningar. Den som har ett behov är oftast mer kreativ än den som bara letar efter en lösning på ett förmodat behov. Att hitta en process där man bjuder in sin kund, det vill säga den med behovet, redan på det kreativa stadiet kan skapa fantastisk dynamik och ge oväntade lösningar. Utifrån och in, när det är på riktigt.

Alla års viktigaste nyårslöfte – bättre möten

I mitt jobb som kärleksdirektör för Match.com jobbade jag så konkret som man kan göra med möten – möten mellan människor, fast i det sammanhanget populärt kallat för dejter. Vi var platsen där man kunde möta någon digitalt för att senare träffas i ett fysiskt möte. Och ju mer digitala våra liv blir, desto mer pratar vi om vikten av det vi kallar riktiga möten, det vill säga fysiska. I dejtingvärlden är det där det avgörs, om det finns kemi och om det är någon poäng att fortsätta. Själva mötet är sällan väl förberett, går mycket på magkänsla men kan förändra ens liv.

Kanske raka motsatsen till mötet med en potentiell livspartner är jobbmötet. Vi svenskar tillbringar mycket tid i fysiska jobbmöten. Exakt hur mycket tid tvista de lärde om, men att svenska chefer tillbringar mer än hälften av sin arbetstid i möten verkar de flesta överens om. Troligt är att anställda i snitt sitter en tredjedel av sin tid på jobbet i möten. Vi är, kanske just på grund av mötesintensiteten, rätt bra på planering inför möten. Att skicka ut en agenda och att avsätta en viss tid är hygienfaktor för de flesta. Förhoppningsvis anger de flesta av oss även ämne och syfte med mötet och summerar det i efterskott till alla deltagare. Ändå verkar arbetslivet fullkomligt krylla av ineffektiva, tidsslukande möten som förvisso fungerar som socialt kitt och konsensusskapare (inte alls oviktigt, men det kan vi återkomma till) men som inte har en metod för att komma fram till det som alla möten borde komma fram till: beslut. Om vad som ska göras och vem som ska göra det. Ofta hör man istället en suck av lättnad att alla möten är över så att man kan börja jobba. När merparten av jobbet faktiskt borde göras i mötet.

Här kan det ha varit ett riktigt bra möte. Eller ett riktigt dåligt.

Här kan det ha varit ett riktigt bra möte. Eller ett riktigt dåligt.

Likheten mellan dessa två vitt skilda sorters möten är ändå slående: de är nödvändiga för att komma vidare. För att det ska bli något mer. Men där dejten har ett inbyggt syfte (att se om vi passar ihop) och ett tydligt beslut (ja eller nej) så svävar gärna jobbmötet iväg och försvinner i det stora svarta hål där merparten av jobbmöten verkar ta vägen. För att man inte har tänkt efter innan. Och kallat till ett möte som kändes väldigt nödvändigt men som i slutänden blev bara onödigt.

Att en del av dem försvinner i hålet kan vara okej och skrivas av på det sociala konsensuskontot. En del borde aldrig hållas till att börja med. Men om man ska välja ett enda löfte för sitt arbetsliv det här året så borde det vara just bättre möten. Roligare, mer effektiva och affärsdrivande möten.

Så fort ditt möte har ett högre syfte än att informera, så lägg tid och kraft på förberedelser, genomförande och uppföljning. Det finns varumärken som har som målsättning att genomföra alla sina möten i workshopformat. Vi brukar säga att alla möten som kommer att ta mer än en timme i anspråk bör genomföras i workshopformat, med högt deltagarengagemang, övningar och rätt data med in i workshopen. Med summering i sittande, eller stående, workshop och med beslut tagna på plats. I många fall kan en extern workshopledare vara en god idé, inte minst för att säkerställa att man verkligen genomför mötet som en workshop, men också för att få utanförperspektiv och styrning som inte hämmas av intern dynamik. Det är lättare att vara tydlig och komma framåt när man kommer utifrån.

Men det allra viktigaste är det första steget. Att lova att ni ska ha bättre möten. Att bestämma vilken metod som ska leda till det och hur ni utvärderar att ni verkligen har bättre möten. Om ni vill ha hjälp, hör av er till oss. Kanske en workshop om bättre möten? Eventuella dejtingtips kommer på köpet.

Vad är ett bra möte?

När vi startade We Love Workshops pratade vi mycket om vad som är ett bra möte och hur ofta vi själva – och andra – suckade över dåliga möten. Dåliga möten slukar tid, suger energi och kostar en himla massa pengar. Även ett möte som känns som ett bra möte kan bli ett riktigt dåligt möte om man inte tar vara på det som var bra och följer upp det. Men vad är då ett bra möte? Det är förstås olika för olika individer och organisationer, men generellt tycker vi att ett bra möte till exempel har:

  • Ett tydligt syfte och mål.
  • Väl förberedda deltagare som i god tid fått den information de behöver, alternativt en väl förberedd mötesledning.
  • En tydlig agenda, utskickad i förväg.
  • En mötesledare, vid komplexa möten gärna en extern facilitator, vid mer rutinmässiga möten får gärna rollen som mötesledare cirkulera. Mötesledaren ska äga agendan, behålla fokus, se till att alla får komma till tals och hålla tempot.
  • En dokumenterare som inte är mötesledare.
  • Högt tempo.
  • Fokus – på ämnet och på beslut.
  • Ansvarig och deadline för varje beslutad aktivitet.
  • Högt i tak och högt deltagarengagemang.
  • Tydliga regler för mobilpillande, datoranvändande och telefonsvarande.
  • God dokumentation som följs upp vid nästa möte om det är ett återkommande möte, eller som annars finns lättillgängligt för deltagare och andra intressenter.

Vad är ett bra möte för dig?