Kriskonsultens medicin mot reptilhjärnan

Vi på We Love Workshops är enormt glada och stolta att få välkomna Agneta Molinder till teamet. Agneta har jobbat med kris i olika former i mer än 20 år, bland annat  som Vice President Crisis, Incidents and Security på Vattenfall och i flera andra organisationer. Bloggen fick en pratstund med kvinnan som tycker att kris är roligt och som har varit vaktmästare på DN.

agneta-1707colour

– Kris är en av få situationer när egna initiativ är en dålig idé, säger Agneta.

Sina första år i kommunikationsbranschen tillbringade Agneta under sjuttiotalet som vaktmästare på DN. Den röda tråden har alltid varit kommunikation, från restaurangbranschen till kommunikationschefsroller och nu senast som ansvarig för Vattenfalls kris-, incidents- och säkerhetsarbete, men även när hon lärde sig DOS på ”Stora kontorskursen med Data” på AMU på 80-talet.

– Sedan -95 har jag jobbat med organisationer som är mer eller mindre utsatta. Jag har haft en ständig beredskap, alltid varit nåbar och alltid funnits till hands. Med andra ord är det som andra tycker är jobbigt det som jag tycker är så jäkla kul. Jag tycker om att vara i epicentret när det blåser och alla är fokuserade på lösning och jag gillar verkligen perioden mellan incident och kris, när man har tid att analysera, fundera över worst case och best case och måla upp olika scenarier, säger Agneta. Men allt handlar ju också om kommunikation och själva mötet med människan har varit extremt intressant för mig.

Innan krisen krävs beredskap, att organisationen står rustad för att kunna möta olika sorters kris och inte minst har definierat vad kris är för dem. I pågående kris är Agneta den som håller i agendan och hjälper den som har helhetssynen av den strategiska riktningen för krisen och i förlängningen varumärket att fatta beslut med rätt information. Olika avdelningar i en organisation har olika bevekelsegrunder och därför lika många olika förslag på hanteringar av en kris. Då gäller det att hålla ögonen på målet.

– Ofta stöttar jag VD, men den väl förberedda organisationen med ett tränat och tydligt kristeam är ganska självgående. Ett otränat team är däremot livsfarligt, för när ramarna inte finns så styr andra mekanismer, som att man vill vara duktig och ta egna initiativ. Kris är en av få situationer när egna initiativ är en väldigt dålig idé, fortsätter Agneta. Har man inte förberett sig för kris så ska man absolut ta hjälp externt.

Att människor i krissituationer tänker med reptilhjärnan är precis det man vill undvika med hjälp av gedigen beredskap och krishantering och övning efter tydliga ramar. Med tanke på hur mycket kunskap det finns på området så undrar man varför så många kriser hanteras så dåligt.

– Det finns såklart en mängd olika orsaker, men generellt så har hotbilden för företag under de senaste åren förändrats på grund av digitaliseringen. Cyberattacker har ökat kraftigt, allt från spam till kapade konton och phishing mails som kan ha en enorm påverkan på allt från varumärke till operativa funktioner. Det går så väldigt mycket fortare nu och det gör att beredskapen för att snabbt kunna hantera en kris och samtidigt fortsätta med sin verksamhet är helt grundläggande. Beredskapen kanske helt enkelt inte är tillräcklig i många fall.

Agnetas tre bästa tips att tänka på vid kris:

  1. Se till att ha en bra omvärldsbevakning. Diskutera dagligen vad som pågår internt och externt.
  2. Arbeta med förebyggande krishantering. Det kan vara en liten plan om ni är små och en större process om ni är en utsatt verksamhet. Men alla behöver beredskap för kris!
  3. Lär er av alla små och stora incidenter och kriser. Sätt er ner och gör en analys. Vad gick bra? Vad gick dåligt? Vad behöver vi förbättra? Hur följer vi upp?

Bonustips: Öva, öva, öva! Man kan faktiskt träna på kris och ju mer man tränar, desto bättre blir man.

 

Lättheten med vilken information rör sig är också mycket större och mediekonsumtionen har förskjutits så att rykten kan få en extrem skjuts. Man har i ledningsgrupper inte alltid riktig förståelse för den effekt som sociala medier har och kanske har man outsourcat hela hanteringen, från att äga konton till att svara på inlägg från kunder.

– I vissa fall har man en också en dålig reality check i ledningsgrupper och koncernledningar där man checkar av med varandra och skapar en inbördeskultur som kan bli ödesdiger när medarbetare inte törs ifrågasätta, säger Agneta. Det som kallas förebyggande krishantering behöver få en större roll i organisationer. Man måste helt enkelt medvetandegöra vad som kan hända och vara överens om vad vi gör om det händer.

I tidigare roller har Agneta också jobbat som konsult, men under en ganska lång tid har hon suttit på kundsidan som köpare av konsulttjänster. Hur är egentligen en bra konsult?

– Det finns massor av bra konsulter och det tyckte jag som köpare också! Men om jag ska säga en sak så tycker jag att riktigt bra konsulter inte går hem på kammaren och snickrar ihop en färdig lösning som sedan ska säljas in i verksamheten, utan hittar lösningen tillsammans med kunden. Och när man jobbar med mig vill jag att man ska tycka att det här ska bli jättespännande och roligt och dessutom till och från känna sig obekväm och utmanad men hela tiden engagerad.

Fem tips för fin mötesledning

workshopgäng (3)

Vi fungerar oftast som facilitator i de workshops vi leder, det vill säga att vår roll är att möjliggöra lösningar och frigöra de kunskaper och den kreativitet som redan finns i gruppen. Genom åren har vi lärt oss några tricks för fin mötesledning som vi gärna delar med oss av.

1. Förberedelse är allt. Det är förstås lockande att gå in och improvisera i ett möte när tiden är knapp, men även om det låter präktigt så är alla fina mötens moder god förberedelse. Dels i ämnet, men ännu mer i själva mötesprocessen. Är agendan aktuell? Kan vi lösa vissa frågor genom övningar? Är syftet med mötet speglat i agendan? Vilka showstoppers kan vi tänka oss och hur löser vi dem? Vilken data behöver vi med in i mötet? Använd gärna ett bollplank i förberedelseprocessen, någon som redan är bekant med gruppen.

2. Inledningen sätter tonen för hela mötet. Inled alltid möten och workshops med att förstås presentera syfte, agenda och mål. Berätta sedan om mötesregler (telefoner på ljudlös och uppochnervända, inga datorer, vem dokumenterar) och vilket ledord du vill ha för dagens möte – högt i tak, effektivt eller kanske lustfyllt? Gå varvet runt och stäm av förväntningar på mötet. Och tänk på att din egen energi direkt smittar av sig på rummet.

3. Lyssna, lyssna och lyssna lite till. I rollen som mötesledare handlar det om att locka fram gruppens kunskaper och lösningar, att möjliggöra snarare än att själv presentera. Lyssna på gruppens förslag och hjälp dem att strukturera och sortera. Försök också höra det som sägs mellan raderna och hjälp till att översätta deltagares inlägg till konkreta förslag. Ofta säger människor samma saker fast med olika ord. Och skapa utrymme och ge ordet till de introverta när de extroverta tar över. ”Vad säger du, xxx?”.

4. Håll koll på tiden. En av människors allra största frustration med möten är att de tar längre tid än vad som är avsatt. I fin mötesledning ingår att avbryta cirkelresonemang och upprepningar på ett bra sätt, att kontinuerligt påminna om tiden och att försöka hitta nya angreppssätt, som till exempel en övning, när diskussionen gått i stå. Skriv gärna upp på tavlan till exempel vilka beslut som behöver tas så att ni kan bocka av dem – på så sätt visualiserar man hur långt man har kommit i mötet och kan mäta det mot den tid som är kvar.

5. Var strukturerad OCH flexibel. En av de svåraste konsterna med fin mötesledning är att avgöra vilken diskussion som bör brytas för ett beslut eller sammanfattning och vilken som behöver får ta sin tid. Planera alltid agendan så att det viktigaste ligger först och det som kan forceras, alternativt skjutas upp eller strykas, ligger sist. Men när entusiasm och energi i rummet är hög är det viktigt att få slutföra och till och med sväva ut.

 

Tänk som en förälder för ett mer kreativt ledarskap

Barnteckning (2)Barn är nästan alltid kreativa, ju yngre desto mer så. Forskning visar däremot att barn som är rädda för att misslyckas är mindre kreativa och detsamma gäller förstås oss vuxna – om vi arbetar i en miljö som är intolerant mot misstag så hämmas både kreativitet och innovationslust. I vårt tiopunktsprogram för en mer kreativ höst har vi idag kommit till några konkreta tips kring hur du som ledare kan skapa en mer kreativ arbetsmiljö genom att inspireras av ett kreativitetsgynnande föräldraskap.

  1. Låt det bli kladdigt! Alla som har barn vet att det går på ren automatik att stoppa ett barn som häller ut en hel låda med lego eller försöker hindra de fingerfärgskladdiga små fingrarna att hamna utanför pappret. Men ju mer vi sätter stopp, desto mer hämmar vi kreativiteten. Låt det bli kladdigt även på arbetsplatsen. Låt medarbetarna ibland tappa ut en hel låda med lego, men hjälp dem att plocka upp det enligt principen som fungerar på många feedbacksituationer: Identifiera problemet. Berätta vad som behöver hända för att det ska bli bättre. Erbjud dig att hjälpa till.
  2. Kliv tillbaks. Barn som känner sig bevakade använder inte sin fantasi fullt ut. Medarbetare som detaljstyrs inte bara slutar att tänka kreativt, de slutar att tänka själva överhuvudtaget, för det är ju ändå ingen idé. Välkomna nya lösningar på gamla problem, även om du själv inte är hundraprocentigt övertygad. Lita på dina medarbetares kreativa förmåga och var tolerant mot misstag.
  3. Hitta lektid. Lika svårt som det är för småbarnsföräldrar att hitta lekstunder mellan arbete, tvätt och matlagning, lika svårt kan det vara som chef att hitta stunder för reflektion, inspiration och kreativitet tillsammans med medarbetarna. Men det är faktiskt bara en planeringsfråga. Schemalägg kreativa workshops, ett antal per halvår. De behöver inte ta mer än en förmiddag, men att samla gruppen och utveckla dess kreativitet med en tydlig problemlösningsfokus som tar sig an ett verkligt problem i organisationen gör underverk både för teamet och för affären.
  4. Planera skärmtid. Visst finns det många program på läsplattorna som utvecklar barnens kreativa förmåga, men för mycket av något är aldrig bra och inte heller att bara vara mottagare. Att som vuxen sitta framför skärmen hela dagen är heller inte så värst kreativitetsgynnande, särskilt inte om programmen är Outlook och Excel. Planera istället in skärmtid och blanda med mänskliga (välplanerade) möten och en och annan promenad eller bara 15 minuter utan skärm med papper och penna. Det är då de kreativa tankarna hittar fram.
  5. Var en kreativ förebild. Barn gör inte som du säger, de gör som du gör. Dansa med dina barn och de kommer att dansa mer. Var kreativ och tolerant mot dina medarbetare och de kommer att vara detsamma mot dig.

Fem tips för ett mer kreativt ledarskap

Det kan möjligen kännas som en stor hatt att ta på sig att kalla sig för en kreativ ledare, men en studie från Lunds Universitet visar att det faktiskt inte är så komplicerat. Det finns några tydliga parametrar som de kreativa ledarna delar på arbetsplatser som upplevs som kreativa.ledarsmurfar (2)

  1. De är relationsorienterade
  2. De är förändringsorienterade
  3. De är bra på att stanna upp
  4. De har en bred erfarenhet från olika branscher
  5. De är visionärer

Hur arbetar man då konkret för att bli en mer kreativ ledare om man inte har full pott på alla parametrar redan? Vi har några förslag.

Relationerna har sin grund i kommunikation. Var närvarande och hitta format för att möta medarbetare i kreativa forum och bygg vidare på relationerna. Fundera kring tonalitet och tydlighet i din egen kommunikation, skriftlig såväl som muntlig. Lyssna på hur andra uppfattar din kommunikation.

Förändring upplevs ofta som otäckt, men kanske mest om man inte är delaktig i förändringsarbetet. Arbeta med förändring dagligen i gruppen, men i små steg och bara där det behövs. Tänk på att alla har olika förutsättningar att omfamna förändring. Konkret kan det vara att byta mötesform eller bara mötesledare.

Stanna upp! Hitta även här konkreta metoder för att stanna upp. Kanske ett kort reflektionsmöte varje vecka? Där man tittar på det som har varit, tar en snabb titt på omvärlden och en temperaturmätning i gruppen. Är vi där vi vill vara? Vad kan vi göra bättre? Vilka inspireras vi av? Hur hjälps vi åt att göra det så?

Man kan faktiskt hela tiden förändra sin erfarenhet – genom att läsa vidare, fördjupa sig i ett ämne, praktisera på andra platser, skaffa sig en mentor eller en adept. Hitta en utvecklingstema varje år som du vill bli bättre på.

Att vara visionär är inte att måla upp luftslott eller hela tiden försöka nå det ouppnåeliga. Men det är att tillsammans med sin grupp formulera ett högre syfte och hitta ett bra anledning att gå till jobbet varje dag. Då arbetar man mot en vision som inte är en rad i en årsredovisning utan en verklig del av verksamheten.

Tre teman för att utveckla ditt varumärke

Utveckla ditt varumärkeEtt varumärke blir aldrig färdigt. Det utvecklas, förändras, går igenom kriser och stagnerar.  Lite som vi människor. Ibland är utvecklingsanalysen svår att göra och ibland ska man förstås unna sig att bara vara nöjd med sitt varumärke. Om man däremot har på känn att det är dags att ägna det lite omtanke och tid så bjuder vi idag i vårt tiopunktsprogram för en mer kreativ höst på tre konkreta teman som man kan arbeta med för att utveckla sitt varumärke. Gärna i workshopformat, men det behöver vi väl knappast påminna om.

De viktiga värdena. Man kan aldrig arbeta för mycket med sina värden, de som tillsammans med det högre syftet är hela grunden för varumärket. Oavsett om man är en värdestyrd organisation eller inte så finns det mycket att göra. Konkreta exempel:

  1. Arbeta fram värdeprojekt. Projekt som sätter värdena i centrum och hjälper olika delar av verksamheten att använda värdena som styrmedel, beslutsfilter och att helt enkelt leva dem varje dag. Konkretisering av orden, helt enkelt.
  2. Gör en värdekarta. Var används och fungerar värdena? Var fungerar de inte? Var behövs utbildning och coachning? Inte minst i tider när varumärket står svagare eller har genomgått en kris, men även till dagligdags.
  3. Arbeta med personalisering av värdena. Värden tenderar att bli rätt generella ord. Arbeta avdelningsvis med vad värdena betyder för den gruppen, konkret i vardagen. Kanske kan gruppen hitta en förlängning av värdeorden som fungerar i just deras kontext.

Ärlighet och äkthet. Ärlighet och äkthet är ingen trend. Varumärkens relation till sina kunder liknar mer och mer mänskliga relationer tack vare att kommunikationen mellan oss nu kan ske direkt.  En stor global undersökning visade att det allra viktigaste för kunder var inte unika tjänster världsklasservice eller hög innovationsgrad, utan topp tre var:

  1. Ärlig kommunikation.
  2. Att man inte sviker sina kunder.
  3. Att man har hög integritet och göra schyssta saker.

Inte så långt ifrån vad man väntar sig av en god vän, eller hur. Konkret så kan man inspireras av andra varumärken och fundera på vad ni själva kan göra mer äkta och hur. Mc Donald’s i Canada lanserade till exempel en webbplats ”Our food. Your questions.” där man redde ut missförstånd om maten, men också bekräftade vissa fördomar – ärligt och utan corporatefernissa. Modigt, lite läskigt, men väldigt bra för varumärket.

Människorna. I slutänden handlar det förstås om människorna. De människor som möter era kunder, men också de människor som på en middag berättar om sitt jobb eller kör en bil med företagsloggan på. Få enskilda faktorer gör så mycket för ett varumärke som människorna, även om de ibland glöms bort i den stora varumärkesmanualen. Så, jobba med människorna i höst. Med utbildningar, delaktighet och relationer. Arbeta över avdelningsgränser och titlar. Ju mer människan utvecklas, ju mer utvecklas varumärket.

Blått är ingen bra färg

KreativitetsdödarnaPrecis som man kan gynna en grupps kreativitet genom öronmärkta resurser, en tillåtande kultur och medvetna strategier så kan man enkelt också döda den. Kreativitetsdödarna kan vara både enskilda individer och företagskulturella fenomen, men om man vet vilka de är så kan man i alla fall arbeta med att omvända dem eller till och med förhindra dem. I vårt tiopunktsprogram för en mer kreativ höst så bjuder vi idag på fem riktiga kreativitetsdödare. Hitta dem och motarbeta dem så att argumentet ”blått är ingen bra färg” aldrig mer dyker upp under ett kreativt möte. 

 

Rädsla

Den första och kanske största kreativitetsdödaren av dem alla är förstås rädslan. Rädslan att bli kritiserad, rädslan att ta risker, rädslan att bli skrattad åt, rädslan att förlora pengar eller att helt enkelt misslyckas. Att komma till rätta med intern rädsla är något av det svåraste som finns, för det sitter i kulturen, men en bra början är att alltid vara relevant och konstruktiv i sin feedback och att vara tydlig med att det är tillåtet och ibland faktiskt önskvärt att misslyckas. Att arbeta med sättet att ge feedback på i kreativa processer är lika viktigt som att använda metoder som gör att alla involveras i de kreativa processerna – rädda som orädda.

 

Likhet

Homogena grupper har möjligen något färre konflikter och kommer bra överens, men det kostar i kreativitet och innovationsanda. Väldigt många studier pekar på precis samma sak – att olikheter är bra, för lönsamhet såväl som för kreativitet. Räkmacka och tidig konsensus i processen må kännas enkelt och skönt, men resultatet blir sällan lika bra. Om man dessutom i sin kreativa process syftar till att kommunicera med en marknad som består av många olika sorters människor så är det inte svårt att räkna ut att ju större representation man har av sin kundgrupp i den processen, desto bättre.

 

Möten

Dåliga möten är massmördare med många bortgångna kreativa idéer på sitt samvete. Det farligaste man kan göra är att säga ”nu ska vi brainstorma” och samla tio stressade kollegor av samma sort i ett rum.  För att skapa en så kreativ miljö som möjligt så gäller det istället att ha riktigt bra möten med metoder och övningar som gör att alla kommer till tals, att man inte värderar samtidigt som man skapar, att man välkomnar det som vid en första anblick verkar lite tokigt, att man är ordentligt förberedd och har med sig inspiration och att man, inte minst, fattar tydliga beslut.

 

Oljud

Dagens oljud kommer i många olika former. Pushnotiser från sociala medier, telefonsamtal, högljudda kollegor, ett nytt mejl, tio öppna internetfönster, stressade chefer. Multitasking och kreativitet är födda fiender, eftersom vi varje gång vi multitaskar tar i snitt femton minuter på oss att helt återkomma till det som vi höll på med som primär uppgift innan vi avbröt oss. Man hör mindre av vad andra säger när man tittar på sin smartphone samtidigt och vår hjärna har helt enkelt inte förmågan att vara kreativ utan att fokusera. Så, ju mer fokus och mindre oljud, desto högre kreativitet.

 

Stress

Man gjorde en studie på 6000 anställda som visade att bara tio procent av dem tänkte bäst på jobbet. Många vittnar om att de bästa idéerna kommer under promenaden, på bussen eller i duschen. Studier visar också att kreativitet och engagemang handlar om att göra medarbetarna lyckligare. När man känner sig lycklig blir man också nyfiknare, fördomsfriare, gladare och mer intresserad av sina uppgifter. Medan stress möjligen gör dig produktiv men inte nödvändigtvis effektiv, så gör mindre stress dig helt enkelt mer kreativ.

 

 

 

Mobilfria möten

App-app-app-app!

App-app-app-app!

Vi börjar alltid våra workshops med några enkla förhållningsregler där en av de första också är en av de minst populära. I de två, tre eller fyra timmar som vi arbetar fokuserat och effektivt för att på ett kreativt sätt hitta lösningar, skapa strukturer och lägga strategier så är det mobilfritt. Deltagarna brukar snegla lite på varandra för att se om någon annan kommer att protestera. Kanske le lite generat. Ibland kommer det en direkt invändning från någon som behöver vara nåbar. Då berättar vi att vi förstår att man har barn på förskolan, stressade chefer eller kanske en sjuk förälder, så skärmen nedåt på ljudlös är OK. Men inget tjuvkikande på mejl, pushnotiser eller sociala medier medan vi arbetar. Oftast fungerar det oväntat bra, även hos en grupp som är van att vara ständigt tillgänglig, som en styrelse eller ledningsgrupp.

Den uppenbara anledningen är förstås att få arbeta ostört. 83% blir störda när andra tittar på sin mobil under ett möte och ändå gör 66% det kontinuerligt, enligt en undersökning av SIFO. En mindre känd anledning är att när någon har ordet på ett möte och en annan tar upp en mobil så reagerar talarens hjärna på samma sätt som om man får ett fysiskt slag, enligt hjärnforskaren och läkaren Katarina Gospic. Man känner förstås ingen fysisk smärta, men hjärnan upplever det som en fientlig handling. Man behöver kanske inte vara hjärnforskare för att lista ut att det i sin tur ger effekter på dialogen och besluten. Man kan bara tänka efter själv hur det känns när en eller flera börjar fippla med sina mobiler.

Och även om vi tror att vi är mästare på att multitaska så är våra hjärnor inte alls gjorda för att göra flera saker samtidigt, tvärtom. En studie från Stanford visar att multitaskarna hade mer problem att organisera sina tankar och filtrera bort det som var oviktigt – vilket är precis det man behöver när man sitter i ett forum där fokus och kreativitet är nyckeln till framgång.

Ett företag som har testat mobilfrihet på allvar är det digitala marknadsföringsbolaget Klikki. De körde helt enkelt fyra teknikfria timmar, utan e-post och mobil, per dag i tre veckor och efter testet så fortsatte de med mobilfria möten samt två timmar teknikfrihet förlagt på valfri tid. Deras egen upplevelse var att de blev mer produktiva och närvarande.

Så gör en insats för kreativiteten och effektiviteten på ditt jobb. Be dina kollegor att lägga mobilerna med skärmen neråt på nästa möte. Kanske blir det ett första steg för helt mobilfria möten och en mer fokuserad och mindre stressad arbetsplats.

Vårt tiopunktsprogram för en mer kreativ höst

Kreativitet, ett härligt ord. Och mångfacetterat. Ibland förknippat med unga killar som jobbar med mössa inomhus på en reklambyrå, ibland med musik och konst och ibland som en viktigt verktyg i affärsutveckling, kommunikation och organisationsutveckling. SAOL förklarar kreativ som skapande, nydanande, produktiv. Sådana vill vi väl alla vara?

Vi tänkte i alla fall ägna hösten åt att publicera ett tiopunktsprogram för en mer kreativ höst, på arbetsplatsen, men kanske också på hemmaplan. Enkla och konkreta tips för att öka både glädje och produktivitet. Ibland baserat på forskning, ibland på våra egna erfarenheter efter många långa och korta workshops, med kreativiteten som verktyg.

Vårt första inlägg handlar om mobilfria möten, något som kan låta läskigt men som faktiskt borde vara regel snarare än undantag för att främja kreativitet och kloka beslut. Häng med.

Det kostar att vara Gollum

Vi som trodde att vi fattade rationella beslut baserade på en massa källgranskad fakta är ju som bekant överbevisade sedan många år tillbaka. Nobelpristagaren i ekonomi, psykologen Daniel Kahneman, gjorde processen kort med oss självupplevda rationalister i sin bok ”Tänka, snabbt och långsamt” som kom ut på svenska 2012. Han visade att vi tror att vi fattar beslut med hjärnan men vi gör det med hjärtat och sedan förklarar vi och försvarar vårt beslut med hjärnan. Livet är med andra ord en lång rad av efterhandskonstruktioner.

Men hur påverkar den här kunskapen varumärken i en värld där information rör sig med blixtens hastighet och alla kan publicera, kommentera och tycka? En värld där konsumenten genom några klick får tillgång till en massa känslor kring ett varumärke? Där pudlar görs på löpande band och det gång på gång visas att man möjligen får göra fel en gång eller två, men man måste hantera det rätt när man gör fel?

Först och främst är det så banalt som att det är viktigt att vara omtyckt.  En hög grad av likeability, eller tyckaomfaktor, det där svårgreppbara som vi känner när vi närmar oss eller köper ett varumärke som vi alltid gillat. Eller kanske direkt och spontant tycker om. Tyckaomfaktorn i sig är förstås en produkt av en massa upplevelser av varumärket; tonaliteten, historierna varumärket berättar, kommunikationen med kundtjänst eller butikssäljare, första titten på deras webbplats och känslan när man håller produkten i handen eller tittar på dess förpackning. Och upplevelserna styrs i sin tur av vilka värden man bygger i sitt varumärke och vad som genomsyrar varje möte med kunder och medarbetare.

Ingen vill ju egentligen vara Gollum.

Ingen vill ju egentligen vara Gollum.

Egentligen är det inte svårare att man hellre vill få alla kramar än vara Gollum. Att vara lismande, otydlig, lättretlig och med all fokus på den gyllene ringen bygger inga starka varumärken, men ändå är det lätt att vi hamnar där i kommunikationen. En bra övning för många varumärken är att identifiera sina Gollumläckor, för ingen är perfekt. Kan man hitta de ställen där det läcker ut lite inställsamhet eller där alla stirrar sig blinda på sista linjen och förstår varför det blir så kan man också åtgärda det. Det kostar nämligen att vara Gollum, inte minst på just den sista linjen.

Några ord om orden

Ledord, kärnvärden, värdeord, rättesnöre, nyckelord, värden, röd tråd – kärt barn har många namn. Men idag är i alla fall de flesta ense om att en värdestyrd organisation är nödvändigt både för det krasst finansiella resultatet, för människorna som jobbar där och inte minst för varumärkets kunder. Därför arbetar vi ofta med värden i våra workshops. Det kan vara när vi gör ett varumärkesarbete från grunden, men också när ett varumärke ska förflyttas och även när grupper behöver hitta sin egen identitet och röda tråd i en stor organisation.

En åttaårings anteckningar innan kojbygget påbörjades.

En åttaårings kärnvärden för kojbygget.

Men vad är bra kärnvärden? Det är lätt att skratta lite överlägset åt klassikerna hållbarhet, engagemang, kvalitet, flexibilitet och värde. Breda ord med positiv klang som ingen egentligen kan ha någonting emot. Och där är det lätt att hamna. Det behöver inte vara fel, men vi märker också att ord som är mer specifika och varumärkespersonliga är lättare att implementera och efterleva. Vi har några ytterligare käpphästar när det gäller värden som vi gärna delar med oss av:

1. Börja (för en gångs skull) inifrån. Det är svårt att skapa värden som inte finns. Utgå från vilka ni är och vilka värden ni vill utveckla, inte vad ni tror att ni borde vara. Man kan inte fejka en personlighet, inte under en längre tid i alla fall.

2. Aldrig fler än tre. När det blir fler än tre är det oftast ett resultat av att man tycker att det finns så mycket som är så bra. Tre räcker. Tre kommer man ihåg.

3. Låt handling illustrera era värden. Berätta en historia om varje värde istället för att beskriva det i ord på webbplatsen. Det är som i en relation, ord blir urholkade om de inte matchas med handling.

4. Utgå från kärnvärdena. Det finns förstås många modeller för varumärkesplattformar, men vi ser att om man börjar med sina kärnvärden så blir det så mycket lättare att fortsätta med högre syfte, varumärkeslöfte, motto, vision, position och alla andra bitar i plattformen.

5. Var inte rädd för enkla ord. Man hamnar lätt i corporateträsket och vill krångla till det för att det ska låta snyggt, men underskatta inte de enkla ordens kraft. Miljö istället för hållbarhet, glädje istället för engagemang, bra istället för kvalitet.

Sedan skulle jag gärna vilja se det varumärke som anammar min åttaårings kärnvärden för sitt kojbygge; bra, fin och mysig. Kanske något för Skanska?